Man kanske bara måste lära sig att leva i nuet. Att börja uppskatta och leva upp till det man har idag istället för att sörja det man en gång önskade och trodde man skulle ha haft idag. Livet är ingen dans på rosor, är man rädd och vilsen är det nog lätt att klamra sig fast vid första bästa känslan som ger en en stunds vila och trygghet. Men det krävs nog enormt mycket mod att bryta sig loss från den känslan och våga se mer. Se att det faktiskt finns mer att leva för. Då och då måste man kanske hanka sig fram med hjälp av andra. Kanske till och med på andras bekostnad, men jag vill ju inte tro det. Ändå ser jag det hända varje dag.

Kallas det mod att följa den känslan man känner men inte riktigt kan förklara eller är det dumhet?

Men åt vilket håll ska man gå? Ska man följa sitt hjärta? Vad gör man när man inte hör sitt eget hjärta? Sitt förnuft, hur mycket ska man lyssna? Eller vad gör man när någon annan hindra en från att gå dit man vill? vad gör man när man stampar på en och samma punkt utan att veta var man ska gå. Utan att höra vad kroppen begär, vad ens själ behöver. När man är oförmögen att gå framåt det är kanske då man blickar tillbaka till det som en gång gav en den stabilitet man kanske nu behöver. Vi kanske letar efter bitar vi redan har upplevt för att vi inte vågar se oss om efter nya upplevelser...

Vad vet jag. Jag är bara en djuptänkande, grubblande, dumpad och vilsen människa som inte gör annat än att sitta på min feta röv, klämmer ett marabou och undrar varför jag inte har 3 miljoner på kontot en prins i mina armar....

Patetiskt eller verklighet?

/m.

 

Kimmie :)

2 mars 2009 17:41

Alltså det är äckligt hur bra du skriver. Och att vi känner precis samma sak. Bajs på dig att du inte kunde hänga med upp i helgen när Piffi var här. Får bli snart. Så vi kan vara tre som tappar minnet ;)

Saknar dig...

puss

http://www.kimstolpe.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja nä någon avstyckad gård i utkanten av Eslöv blev det inte och den där hundvalpen som skulle kräva 4 veckors obetald semester mitt i högsäsong lyser med sin frånvaro. Men aja, en lägenhet i malmö får stilla mitt sinne under en tid. Vem vet, jag bli...

ja nä ja e tydligen inte död, men min själ höll definitivt på att dö idag när en man 40+ kändes sig tvungen att berätta om sitt liv både i nerförsbacke och uppförsbacke. Att blotta sin livsväg (sanning eller inte) var tydligen det ända och raka sätte...

  Känslor som förvrängs, omvandlas och avmagras sprider sig i min kropp. Det läcker ut i fel ton och icke miljövänlig förpackning. Mitt liv pressas för att rymmas på en pytteliten bostadsyta. Det spänner medans jag krymper. Jag njuter samtidigt som...

Man får tusen erbjudande och möjligheter i livet. Det är omöjligt att hoppa på, utveckla och vinna alla. Ibland måste man kanske ge upp vad som finns i nuet för att på sikt uppleva bättre. Min personlighet driver mig oftast i nuet och gör mig oförmög...

  Livet är skrattretande och overkligt mitt i en rak och blottande verklighet. Ena dagen dansar Lisa på rosor och Sven gråter, andra dagen är Sven död och Lisa föder barn. Tredje dagen emigrerar Lisa till Polen och Sven återuppstår. För många gånge...