Ibland vet man inte. Man bara finns, pratar och lyssnar. Ingenting kommer in och inget vettigt kommer ut. Man lever på lånad luft och är stum och maktlös inför sanningen som till slut kryper upp och ur skinnet där det svider som mest. Man vet att smärtan kommer vara oumbärlig men man bara finns. Man gör inga drastiska eller oanade försök att hindra eller ändra utgången. Till slut välkomnar man det som man vet kommer golva en. Ibland är det nog lättare att resa sig från total nergång än att mangla ett halvskrynklig lakan. Ibland vore det bättre om en tandad tiger hade slafsat och rivit itu det helt så man får en chans att gå in i stans hetaste lakanbutik och köpa ett sprillans nytt.

Händelser passerar utan på något vis påverka eller förändra oavsett hur stort eller verkligt det är. Ens liv blir till en tecknad serie. Man ritar lätt nya rutor och glömmer dom gamla. Det går att slänga tidningen och glömma vad som ritats. Det går att sluta rita för att leva på gammalt. Det går att pausa.

Jag vill inte ha en paus, jag vill veta. Jag vill veta om det är tänkt att var och en ska rita sin egen serietidning. Går det att avbryta någon och ta del eller vara en del av någon annans tidning. Går det att skapa en figur på helt eget bevåg. Går det att byta riktning. Går det att förändra sin figur mitt i jubileumsutgåvan.

Kommer allt som idag borde beröra ramla över en längre fram?

Isf. Skulle någon vilja pumpa upp en jätte madrass, räkna ut var jag kommer falla. Bädda med dubbla täcken och helst 4 kuddar och låt mig falla ner i horisentallt läge....

/m

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja nä någon avstyckad gård i utkanten av Eslöv blev det inte och den där hundvalpen som skulle kräva 4 veckors obetald semester mitt i högsäsong lyser med sin frånvaro. Men aja, en lägenhet i malmö får stilla mitt sinne under en tid. Vem vet, jag bli...

ja nä ja e tydligen inte död, men min själ höll definitivt på att dö idag när en man 40+ kändes sig tvungen att berätta om sitt liv både i nerförsbacke och uppförsbacke. Att blotta sin livsväg (sanning eller inte) var tydligen det ända och raka sätte...

  Känslor som förvrängs, omvandlas och avmagras sprider sig i min kropp. Det läcker ut i fel ton och icke miljövänlig förpackning. Mitt liv pressas för att rymmas på en pytteliten bostadsyta. Det spänner medans jag krymper. Jag njuter samtidigt som...

Man får tusen erbjudande och möjligheter i livet. Det är omöjligt att hoppa på, utveckla och vinna alla. Ibland måste man kanske ge upp vad som finns i nuet för att på sikt uppleva bättre. Min personlighet driver mig oftast i nuet och gör mig oförmög...

  Livet är skrattretande och overkligt mitt i en rak och blottande verklighet. Ena dagen dansar Lisa på rosor och Sven gråter, andra dagen är Sven död och Lisa föder barn. Tredje dagen emigrerar Lisa till Polen och Sven återuppstår. För många gånge...