Direktlänk till inlägg 11 juni 2009
Har du aldrig dragit för fönsterna för att slippa dagens ljus. Eller spelat högre än trummhinnorna klarar av för att inte höra ens egna tankar. Eller druckit extra mycket för att obehindrat träda över alla gränser. Nu börjat allt bli dimmigt och otydligt, jag vacklar i sinnet och faller tillbaka till det jag lämnade för längesen. Man gör väl så, man fungerar så. Det går att vandra på en smal brygga ett tag, i början iaf när man inte bryr sig om man trillar i eller inte. Nu letar man efter fäste och inser att det finns inte. Man får välja på ett hav med vithajar eller en söndrig brygga med 7 kg mögel och flip flopp. Vad gör man då? Givetvis backar man. Man backar och vill tillbaka till det misära som förstörde allt man någonsin byggt upp, men det var iaf något. Något utan mögel och vithajar. Jag önskar så att jag hade mod att bygga en flotte av mögliga plankor, hoppa på med bara flip flopp och flytta ut i döda havet för att våga tro på en ö långt ute med ständig sol, snygga surfare och paraplydrinkar...
Ja nä någon avstyckad gård i utkanten av Eslöv blev det inte och den där hundvalpen som skulle kräva 4 veckors obetald semester mitt i högsäsong lyser med sin frånvaro. Men aja, en lägenhet i malmö får stilla mitt sinne under en tid. Vem vet, jag bli...
ja nä ja e tydligen inte död, men min själ höll definitivt på att dö idag när en man 40+ kändes sig tvungen att berätta om sitt liv både i nerförsbacke och uppförsbacke. Att blotta sin livsväg (sanning eller inte) var tydligen det ända och raka sätte...
Känslor som förvrängs, omvandlas och avmagras sprider sig i min kropp. Det läcker ut i fel ton och icke miljövänlig förpackning. Mitt liv pressas för att rymmas på en pytteliten bostadsyta. Det spänner medans jag krymper. Jag njuter samtidigt som...
Man får tusen erbjudande och möjligheter i livet. Det är omöjligt att hoppa på, utveckla och vinna alla. Ibland måste man kanske ge upp vad som finns i nuet för att på sikt uppleva bättre. Min personlighet driver mig oftast i nuet och gör mig oförmög...
Livet är skrattretande och overkligt mitt i en rak och blottande verklighet. Ena dagen dansar Lisa på rosor och Sven gråter, andra dagen är Sven död och Lisa föder barn. Tredje dagen emigrerar Lisa till Polen och Sven återuppstår. För många gånge...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 |
4 | 5 | 6 |
7 |
|||
8 | 9 | 10 |
11 | 12 | 13 | 14 | |||
15 |
16 |
17 | 18 |
19 | 20 |
21 | |||
22 |
23 |
24 | 25 | 26 |
27 |
28 | |||
29 | 30 |
||||||||
|