Just nu speglar insidan av min lägenhet min själ alldeles utmärkt. Total och vriden misär. Det blev en runda ute igår, en sväng på oleryes med lite fotboll och skrikandes fans. Men känslan av att vilja bort, iväg, mer eller mindre, ut och in kommer allt tätare. Gick hem tidigt med just den känslan och en skål pasta. Hur kommer det sig att vad man än gör så leder varje handling en till en ny känsla av att skapa en ny handling. Jag vet, livet blir aldrig fulländat och det är känslan som driver oss framåt som håller oss vid liv. MEN... jag vet att det finns ett "men" "om" "kanske". Och det driver och gnager mig på det mest obehagliga vis. Jag längtar så tills jag hittar min grej. Men tänk om jag är en sån person som aldrig hittar min grej för livet. Jag kanske hittar livets grej nu och klamrar mig fast där tills en dag det är dags att släppa allt, på en gång dessutom. Alla trasiga lampor ska bytas på en gång, gardiner ska byta färg i ett ögonkast, colten ska bli volvo och håret skifta nyans. Allt på en gång och helst samma dag, timme och sekund bytet i mitt eget huvud sker. Är jag för svag för att ta tanke till handling? Eller tror jag inte riktigt på mig själv och min nya väg. För visst kör jag fortfarande på samma enfiliga väg jag gjorde då.. då. Då mitt liv upphörde och mina andetag blev svaga. Visst det är lättare att andas men är jag verkligen medveten om det på riktigt?

Du kommer inte åt mig längre.

/m

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja nä någon avstyckad gård i utkanten av Eslöv blev det inte och den där hundvalpen som skulle kräva 4 veckors obetald semester mitt i högsäsong lyser med sin frånvaro. Men aja, en lägenhet i malmö får stilla mitt sinne under en tid. Vem vet, jag bli...

ja nä ja e tydligen inte död, men min själ höll definitivt på att dö idag när en man 40+ kändes sig tvungen att berätta om sitt liv både i nerförsbacke och uppförsbacke. Att blotta sin livsväg (sanning eller inte) var tydligen det ända och raka sätte...

  Känslor som förvrängs, omvandlas och avmagras sprider sig i min kropp. Det läcker ut i fel ton och icke miljövänlig förpackning. Mitt liv pressas för att rymmas på en pytteliten bostadsyta. Det spänner medans jag krymper. Jag njuter samtidigt som...

Man får tusen erbjudande och möjligheter i livet. Det är omöjligt att hoppa på, utveckla och vinna alla. Ibland måste man kanske ge upp vad som finns i nuet för att på sikt uppleva bättre. Min personlighet driver mig oftast i nuet och gör mig oförmög...

  Livet är skrattretande och overkligt mitt i en rak och blottande verklighet. Ena dagen dansar Lisa på rosor och Sven gråter, andra dagen är Sven död och Lisa föder barn. Tredje dagen emigrerar Lisa till Polen och Sven återuppstår. För många gånge...