Tel me honey, please?

Misären, klumpen som växte i fel hjärnhalva. Luften som knappt nådde mina lungor. Vreden som pressa blodet att nästan spränga mina ådror. Känslan av att inte nå lägre, djupare. Fallet var definitivt och pressat till det yttersta. Ibland vill jag nå dit för att få skrika, tappa kontrollen och slå mig lös på allt missnöje. Men tiden är annorlunda. Jag är kanske annorlunda. Men spärren är uppenbar och det kommer inte ens på tal att hoppa om jag så ens ser slutningen mitt framför ögonen. Men livet och människor frestar en dagligen att förlora kontrollen. Men det är inte som förr. Vridna och snea människor runt om gör mig rädd att förlora, dem pressar mig att hålla benen på fast mark. Kanske är det bra, kanske är det en hemsk verklighet. Men spelar det någon roll när man fick frågan och gav svaret för längesen. Jag ska andas och leva den luft som når mina lungor och benen ska bära mig dit min tanke tar mig.

Kanske.

/m

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja nä någon avstyckad gård i utkanten av Eslöv blev det inte och den där hundvalpen som skulle kräva 4 veckors obetald semester mitt i högsäsong lyser med sin frånvaro. Men aja, en lägenhet i malmö får stilla mitt sinne under en tid. Vem vet, jag bli...

ja nä ja e tydligen inte död, men min själ höll definitivt på att dö idag när en man 40+ kändes sig tvungen att berätta om sitt liv både i nerförsbacke och uppförsbacke. Att blotta sin livsväg (sanning eller inte) var tydligen det ända och raka sätte...

  Känslor som förvrängs, omvandlas och avmagras sprider sig i min kropp. Det läcker ut i fel ton och icke miljövänlig förpackning. Mitt liv pressas för att rymmas på en pytteliten bostadsyta. Det spänner medans jag krymper. Jag njuter samtidigt som...

Man får tusen erbjudande och möjligheter i livet. Det är omöjligt att hoppa på, utveckla och vinna alla. Ibland måste man kanske ge upp vad som finns i nuet för att på sikt uppleva bättre. Min personlighet driver mig oftast i nuet och gör mig oförmög...

  Livet är skrattretande och overkligt mitt i en rak och blottande verklighet. Ena dagen dansar Lisa på rosor och Sven gråter, andra dagen är Sven död och Lisa föder barn. Tredje dagen emigrerar Lisa till Polen och Sven återuppstår. För många gånge...