Tacksamhetsskuld - pliktskyldighet att i bemötande handling visa tacksamhet över något mot någon.

Livet är oändligheten på kortast tid. Vägar i tusentfallt, vilja från tårna gör 17 helvarv i kroppen innan den strömmar ut genom öronen. Varenda omöjlighet blir en annan möjlighet. Hur mycket vi än vill styra vår like är den starkast som avviker. Och vad vore vi utan vår drivkraft och vilja att bygga egna hus? Att ge är fint, att ta för att ha gett är svartare än svarta havet. Att tränga in någon för att minimera dem vägar som tycks vara håliga. Kanske leder dem håligaste vägarna till dem finaste ängarna? Det får vi aldrig veta utan att prova. Jag är mycket för att tvärvända på en redan anvisad väg. Kanske skymtar jag solen långt borta förbi skogen, kanske drabbas jag av tristess av nyasfalterade vägar. Spelar det någon roll? Det gör ont att behöva släppa allt för att vinna något. Jag vill inte begära, jag tänker inte begära. Jag tänker inte be om medvind, jag är född att springa uppför i motvind. Jag har stått i en 90graders backe utan livlina och tagit mig upp. Jag hamnade där av mycket runtomkring, jag tog mig upp av mycket runtomkring. Men nu är jag här och jag har skymtat solen, igen.

Jag vill inte förklara, jag vill inte utvärdera. Jag vill segla på min vilja att nå någonstans. Våga se vad jag ser utan att tycka om det. Våga se utan att tycka. Våga släppa det som är mest osäkert. Våga låta mig segla, våga se på även när vinden gör repor i mitt segel, våga se mig tappa andan utan att göra hjärt- och lungräddning.

Även om ni inte delar mitt mål, dela min resa.

/m

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja nä någon avstyckad gård i utkanten av Eslöv blev det inte och den där hundvalpen som skulle kräva 4 veckors obetald semester mitt i högsäsong lyser med sin frånvaro. Men aja, en lägenhet i malmö får stilla mitt sinne under en tid. Vem vet, jag bli...

ja nä ja e tydligen inte död, men min själ höll definitivt på att dö idag när en man 40+ kändes sig tvungen att berätta om sitt liv både i nerförsbacke och uppförsbacke. Att blotta sin livsväg (sanning eller inte) var tydligen det ända och raka sätte...

  Känslor som förvrängs, omvandlas och avmagras sprider sig i min kropp. Det läcker ut i fel ton och icke miljövänlig förpackning. Mitt liv pressas för att rymmas på en pytteliten bostadsyta. Det spänner medans jag krymper. Jag njuter samtidigt som...

Man får tusen erbjudande och möjligheter i livet. Det är omöjligt att hoppa på, utveckla och vinna alla. Ibland måste man kanske ge upp vad som finns i nuet för att på sikt uppleva bättre. Min personlighet driver mig oftast i nuet och gör mig oförmög...

  Livet är skrattretande och overkligt mitt i en rak och blottande verklighet. Ena dagen dansar Lisa på rosor och Sven gråter, andra dagen är Sven död och Lisa föder barn. Tredje dagen emigrerar Lisa till Polen och Sven återuppstår. För många gånge...