Bertil höll på att brinna upp igår. Han satte sig alltså på ett värmljus, jag såg bara en låga på honom och skrek rätt ut. Släpade honom till duschen o dränkte han i vatten... min älskling! JAG såg MITT liv passera i revy, inget liv utan bertil <3

Var är du? Vad gör du? Hur kunde du? Kan verkligen människor förändras så? Ändra färg, rikting och ställning. Bryta en känsla som var starkare än livet. Större delen av mig är fylld med hat, men en liten liten del saknar. Saknar en förvrängd bild av någon som kanske inte ens existerar. Men delen av saknad tär 100 ggr mer än allt hat. Men dom flesta infall av saknad brukar jag lyckas att omvandla till hat, det känns bättre!

Du har all anledning att gå din väg. Tack. Tack för att du står kvar. Tack för att du aldrig kritiserar mig, tack för att du håller om mig istället för att vända mig ryggen... finns för få av dig!

Give me one reason to stay here?

/honey