Äntligen ledig... såå skönt. Dags och tvätta och städa. För allas information så mår Bertil bra igen, han är just nu astoppad och leker riva-allt-han-ser-leken.. inga mer tända ljus på kapellgatan 6B inte...

Tråkig helg, jobba på lördag och sen åker min ögonsten på söndag. Gör jag rätt eller fel? Det kommer jag förmodligen veta på söndag kväll när hon är borta... usch! Känns inte bra...

Sånna här dagar vill jag bara bo på landet. I skogen.. pyssla på min gård och med mina hästar, min hund... sen komma in och baka en kaka med Bertil och ja...med han som inte finns... Jag hade de så nästintill en gång, saknar Tyson varje dag.. saknar de livet... men det är förbi och många andra minnen har satt sig ovanpå.

Jag kanske skulle gjort vissa saker annorlunda, jag ser det så klart nu. Men varför gjorde jag det inne? Formade du mig och vårt liv till att bli så? Blev vi något vi inte ville pga varandra. Hur kunde vi då ha det så bra imellan åt? Allt var åt helvete elller himmelskt. Kanske missade vi balansen, vi lyckades kanske inte balansera tillsammans. Vi hade nog en tendens att knuffa varandra istället för att fånga varandra när allt gunga... men när vi väl var i samma takt var vi oslagbara - det vet jag..

Här ska jag inte vara för evigt. Jag bara mellanlandar. Jag ska mot stjärnorna, jag ska börja leva igen. Jag ska våga igen. Jag ska andas på riktigt igen. Med eller utan dig.

/honey