Ibland vet man inte. Man bara finns, pratar och lyssnar. Ingenting kommer in och inget vettigt kommer ut. Man lever på lånad luft och är stum och maktlös inför sanningen som till slut kryper upp och ur skinnet där det svider som mest. Man vet att smärtan kommer vara oumbärlig men man bara finns. Man gör inga drastiska eller oanade försök att hindra eller ändra utgången. Till slut välkomnar man det som man vet kommer golva en. Ibland är det nog lättare att resa sig från total nergång än att mangla ett halvskrynklig lakan. Ibland vore det bättre om en tandad tiger hade slafsat och rivit itu det helt så man får en chans att gå in i stans hetaste lakanbutik och köpa ett sprillans nytt.

Händelser passerar utan på något vis påverka eller förändra oavsett hur stort eller verkligt det är. Ens liv blir till en tecknad serie. Man ritar lätt nya rutor och glömmer dom gamla. Det går att slänga tidningen och glömma vad som ritats. Det går att sluta rita för att leva på gammalt. Det går att pausa.

Jag vill inte ha en paus, jag vill veta. Jag vill veta om det är tänkt att var och en ska rita sin egen serietidning. Går det att avbryta någon och ta del eller vara en del av någon annans tidning. Går det att skapa en figur på helt eget bevåg. Går det att byta riktning. Går det att förändra sin figur mitt i jubileumsutgåvan.

Kommer allt som idag borde beröra ramla över en längre fram?

Isf. Skulle någon vilja pumpa upp en jätte madrass, räkna ut var jag kommer falla. Bädda med dubbla täcken och helst 4 kuddar och låt mig falla ner i horisentallt läge....

/m

Jahaja. Då sitter man i bilen påväg hem från Båstad, tog en tripp till Skansen för att avnjuta en fantastiskt entrecote och rabarberpaj. Teknikens under, här sitter jag i bilen i en random skog o kan hålla mig online. Makalöst! Blogga on the road! Det är inte mycket man förstår av dagen, men det gör kanske inget! Jag har iaf kommit på och kan slutligen konstatera att jag är världens sämsta co-driver och kartläsare.

Jaha då är soffan såld, haha men jag har ju endå ingen kyl eller frys så varför inte bygga på misären lite :) Bertil är incheckad på Borgeby Stadshotell, blev lite ändrade planer. Inom kort kommer jag innehava stans underbaraste lägenhet i hopp om att mitt yttre kan slipa mitt inre en anning!

Nu ska vi fortsätta köra fel!

HEJ PÅ DIG!