Är det en tanke, fundering, vilja eller är handlingen i säg avgörande för just den personen. I pressade situationer sätts varje människa på prov. Vi agerar utifrån vad vi bedömer är nödvändigt just i samma sekund attentatet är nära nog att blåsa bort luggen från ens ansikte. Allt som överaskar eller är för stort för att andas i takt med frestar oss att tappa kontrollen. Jag pratar inte om att rättfärdiga någons handling, jag pratar om människor beteende. Jag pratar om grunden till en handling som kan förstöra ett liv för en annan. Jag pratar om en förståelse som är omöjligt att printa på papper.

Ett tag ville jag tro att det var så enkelt att vi förlorar kontrollen ibland, jag ville tro att det inte går att ändra. Att det som bearbetas efteråt, det är det som betyder något. Men för att bearbeta något måste man förstå grunden till varför. Varför tillät min egen kropp mig att tappa kontrollen?

Hur hårt jag än försökte pressa mina ögon att se livet i färg såg jag bara svart.

/m.