Vardagen rullar och gör mina röda byxor grå. Men vad gör det? Det är livet Malin, vardagen gör livet större delen av tiden. Inte träffat min andra hälft på ofantligt länge. Nästan så länge att jag glömt min skostorlek. Men ikväll ska taket åter lyftas, röran ska välkomnas och kaos ska råda. Underbart.

Fick ett påfrestande samtal idag som leder mig till total tveksamhet, beslutsångest och typisk Malin goes oklok situation. Ska jag satsa på något som var en av många drömmar för längesen eller ska jag tänke mer "Herr Nilsson, första pris i prickfri ekonomi stil". Vanligtvis hade jag redan suttit i en rostig volvo 740 lånad av en alkis på stan och ett släp med ett hjul på väg att hämta undret som sätter spiraler i mina cirklar. Livet utsätter en dagligen för rondeller, T-kors och fyrvägskorsnigar. Men så länge det inte är återvändsgränder ska håren på mina armar fortfarande ha förmågan att resa sig och en människa som snubblar på stan ska fortfarande få mig att gråta av skratt.

Må gott med och motmänniskor.

Tjo!